Teknikens under

Så roligt att se att så många av er varit inne på Solskensberättelser under veckan som gått. Nu har vi äntligen (med hjälp både från Äpplegården och från våra tekniska familjemedlemmar) lyckats hitta hur man lägger in sin e-mailadress här på bloggen för att få uppdateringar på mailen varje gång vi gjort ett nytt inlägg. Ni som inte hoppade på den andra tjänsten vi informerade om passar så klart på nu. Lätt som en plätt fyller ni i er mailadress till höger på startsidan på Solskensberättelser. Ha en fortsatt bra söndag, trots ruggigt väder. Tänd ett ljus och mys lite inne.

Skatjobb i ord och bild

Vi har på halvklasspassen på torsdag och fredag fördjupat oss lite i skatan. Först samlades vi och pratade lite om skatan. Vad visste barnen? Alla kunde vittna om att skatan finns där människor lever. Till och med på skolgården syns de ju varje dag.

Anna och Katharina berättade lite nya saker och vi lärde oss några nya fågelord. Tillexempel stannfågel, flyttfågel, fjäderdräkt, stjärt och fjäderbyxor.

 

Tillsammans kring datorn skapade vi sedan en text där vi sammanfattade våra kunskaper.

Eftersom vi noga studerat skatan och dess utseende var det nu dags att avbilda den som illustration till vår gemensamma text.

Med hjälp av en enkel teckning på tavlan och skatfoton gick det fint.

Vi la också ner arbete på omgivningen. Skatan finns ju nästan överallt.

Precisionsarbete.

 Först skiss med blyerts...

 ...sedan färgpennor och kritor.

 Noga, noga!

 Väldigt viktigt med detaljerna.

 Texten ska klistras fast under bilden.

Fågelböckerna blev jättefina!

Veckan har ju även handlat om vänskap.

Vi utgick från vänskapen mellan Mamma Mu och Kråkan...

...och funderade sedan vidare över vänskap som vi själva känner.

Vad tänker Kråkan om Mamma Mu? Underbara funderingar.

Snart är ännu en härlig kunskapsvecka på Solen till ända. Som på alla andra skolor arbetar vi med konflikter, tränar på att lyssna, kämpar för arbetsro och har allehanda små och stora bekymmer. Självklart gör vi det, så ser jobbet ut. När det kommer till kunskapandet är eleverna på Solen fantastiska att arbeta med. De är lika sugna varje vecka och kastar sig över våra teman, tar med böcker och berättar och lär saker. Man känner som pedagog att man lyckats när några barn använder rasten till att räkna fåglar på skolgården och föra statistik.



LYCKA!!!

Rep för redovisningskväll

Ja, nu ligger vi i hårdträning inför redovisningskvällen. Igår kom första formbeskedet. Detta kan bli riktigt bra. Det var som om alla greps av allvaret och gjorde sitt nästan bästa för att repet skulle gå bra.

Även föräldrarna ska aktiveras denna kväll. Här ser vi konferenciererna på rad och framför allt föräldrarnas två personliga tränare. Så föräldrar, vässa formen! Resten löser sig på plats.

Här syns delar avvårt glada gäng. För tillfället mycket koncenterade på uppgiften. Vi ska kunna våra repliker, vi ska tala högt så att ca 150 personer hör, vi ska sjunga så det svänger och mellan varven ska vi visa varandra respekt genom att vara tysta som möss när någon annan framför sitt bidrag. Många saker tränas när det är redovisningskväll på gång.

Efter hårt träningspass, välbehövlig energi.

Det gäller att fylla på depåerna när energin börjar sina. Så att vi orkar ha rast! 5 dagar kvar...

Casting för redovisningskväll

Oj så spännande! Parallellt med kråkjobb, läsläxa, matte och utefritids så började vi träna inför Solens Redovisningskväll som äger rum nästa onsdag, 28/11.

Vi läste tillsammans igenom hela föreställningen och alla fick uppdrag.

På redovisningskvällen står alla barn på scen och bidrar till helheten.

 Ska man uppträda vill man ju vara väl förberedd.

 Först läsa igenom tillsammans. Sedan öva, öva, öva...

Konferenciererna förberedde sin uppgift noggrant.

Till sist:

Härligt att så många hade gjort läxan trots kort varsel. Guldstjärna både till barn och föräldrar!

Krax i parken

Vilken underbar dag vi hade i Sockerbruksparken idag! Fågeltemat gjorde en rivstart med en krispigt solig och rolig utflykt i vårt närområde.

När vi på ett låååångt led travat genom byn samlades vi i en jättering och tog en fika.

Alla packade upp finfina matsäckar och det njöts ordentligt.

Det smakade så klart toppen!

Även pedagogerna packade upp nödvändigheter.

Särskilt länge satt vi inte. Det liksom sprätte i små kroppar av lust att få komma igång med dagens äventyr. Passet fram till lunch var öronmärkt för några uppdrag.

Ett uppdrag var att läsa en "Hämta-dikt" och följa uppmaningarna. (Om ni inte vet vad en "Hämta-dikt är, fråga ert barn.)

Sedan var det dags för "Tiojakten". Det gällde att hitta tio föremål och kunna dela upp dem på olika sätt. Lätt som en plätt!

Tre plus sju är tio...

... och fem plus fem.

Instruktioner till äventyrare.

"Välkomna till uppdraget - Metern!" Här fick man låna ett snöre som var exakt en meter långt. Uppdraget var att hitta något annat som var så nära en meter långt som möjligt.



På Bokstavsjakten gällde det att gå en runda och samla ihop fem bokstäver. När man kom tillbaka skulle man bilda ett ord av de fem bokstäverna. Ett, för dagen, viktigt ord.

Sedan var alla väldigt sugna på lunch.

Matsäckarna plockades fram igen och nu var det SÅ gott att äta.

Glada röster ljöd genom hela parken och halva Staffanstorp.

Under alla uppdrag pågick också fågelräkning.

Inte alltför många kråkfåglar siktades och det var kanske inte så underligt...

Äntligen var det dags för en stunds fritt. Det sa POP! och alla barn var som bortblåsta.

Där var visst några...

... och några till.

I buskar, bakom träd, i träd och på en mängd andra ställen hittade man både elever och pedagoger, bara man letade ordentligt.

Pinnar har outtömliga möjligheter.

Om man är i en park eller på en skolgård när man ska hoppa rep kan ju kvitta.

Tror att detta är en bäverlek, eller var det igelkottar?

Små olyckor händer så lätt. Tur att det fanns plåster i packningen.

Går ingenstans utan fotbollen. Planen fick godkänt av dessa tre spelare.



Vi avslutade med att fira dagens födelsedagsbarn. Hur skulle det då gå att gå hem efter all rörelse? Jo, det gick utmärkt!

Väl tillbaka i skolan fick barnen sin hemuppgift. Vad var det egentligen för fåglar vi letat efter? Några hade faktiskt sett någon fågel och alla hette enligt barnen kråka. I morgon vet vi.



Dagen avslutades med en underbar berättelse om Mamma Mu och Kråkan. Den heter "Är du min vän?" Denna vecka arbetar vi nämligen inte bara med biologiska samband utan även med livsfrågor (här vänskap). Ett fint samtal om vänskap fick avsluta en härlig dag.