Min egen rädsla

I detta tema vill vi ta upp viktiga frågor om livet. Att berätta om något man är rädd för kan vara lite privat. Det kan vara svårt att sätta ord på en känsla och det kan ta emot att dela med sig av något som är svårt. Veckan började ju med högläsning om Tummen och hans mörkrädsla. 

För att ge barnen ännu mer input på ämnet Rädsla startade vi nästa pass med mer högläsning. Böckerna tog upp olika sorters rädslor. Stämningen var allvarlig när vi läste "Min skräck" som handlar om en flicka som inte vill gå till skolan för att en annan flicka är elak mot henne i skolan.

Sedan pratade vi om våra egna rädslor. Om vi hade trott att ämnet skulle vara svårt att tala om så bedrog vi oss. Vi hade långa, bra samtal och ingen ville sluta prata när det var dags att formulera sig i text.

Vi satte oss framför duken och med datorn i knät formulerade vi texter om rädsla. Alla kom till tals och såg sina egna ord växa fram på duken.

Det blev många språkliga diskussioner som det alltid blir när man skapar text på detta sätt. Såhär kan det låta:
- Varför är ordet "rädd" svårt att stava?
- Jo för man hör inte att där är två d.
- Mer då?
- Det låter "e" men det stavas "ä".