Vi vill att alla ska bidra till samtalet, få känna att deras bidrag är viktigt och för samtalet framåt och också få känna känslan av att någon lyssnar på det jag har att säga. Sedan finns det ju ett visst innehåll som vi vill att samtalet ska ha.
När vi igår hade samtal med alla halvklasser om naturens harar satt vi lärare och njöt. Barnens bidrag till samtalen ledde oss in på precis allt vi ville komma in på. De är verkligen intresserade och allt fler vill vara med och påverka samtalens riktning.
När vi hade pratat färdigt var det dags att i par läsa igenom en lätt faktatext om harar. Genom att läsa texten repeterades en del av de saker som vi pratat om, t.ex., harens näringskedja.
Till slut var det dags att svara på några frågor om haren. Vi gick tillsammans igenom arbetsbladet och formulerade muntligt svar med hela meningar sedan var det dags att svara på frågorna.
Detta arbete skedde på egen hand.
Nu var alla väl förberedda för att klara uppgiften. (Samtal - parvis läsning - gemensamma svar på frågorna - eget arbete med frågorna).
"Jag VET vad jag ska skriva!"
Underbar arbetsställning.
En annan härlig bild av arbete.
Ja, varför har skogsharen nytta av att den blir vit på vintern? Det vet vi nu.
Pennan som skrivredskap och suddit i beredskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar