fredag 29 november 2013

Veckans bloggare


Denna vecka har vi haft redovisningkväll. Det var på en torsdag. Det var kul och vi åt vår fika.

Josef i brunnen

Idag riktigt gottade vi oss i härlig lång-högläsning om Abrahams familjehistoria. Abraham är en viktig person som vi kommer att återse när vi efter jul vänder blicken mot andra religioner.
 

De yngstas Bibel
Vi läste som vanligt i vår härliga barnbibel. Berättelserna är spännande och fångar allas intresse. Att Josefs bröder slängde honom i en brunn var svårsmält. Hur kan man göra så mot sin bror?
 
Många personligheter att hålla reda på.
 
Lite stöd av bilder.
 
Sedan hade vi en riktig mysuppgift. Alla fick måla Josefs mantel i härliga mönster och färger.
 


 
Nu är det dags för tända ljus på varje bord.

Det skapar stämning och ett lugn.

Actionbild på pedagogiskt arbete.


 
Mycket vässa blev det...
 
Fantastiska mantlar.

Strålande! 



torsdag 28 november 2013

Succé!

Kära solar. 
Ni är fantastiska. 
Otroligt bra jobbat ikväll.
Vi är grymt stolta!
Kramar från Solen-pedagogerna.

Tack alla föräldrar för fina amaryllis och bidraget till afrikanska(etiopiska) skolbarn.

Vi bråkar vidare

Idag var det dags för oss att nosa lite mer på bråk. 

När vi slutar trean ska vi visa grundläggande kunskaper om bråk. Vi ska kunna dela helheter i olika delar och kunna namnge och jämföra delarna. 

Förut har vi väntat till trean med att introducera bråk. Men varför det egentligen? De finns få saker som barn har så stor koll på som att dela i lika stora delar.

Vi utgick från ett A4-papper. Pappret var en hel.

Vi vek pappret på mitten. 
-Hur många delar har vi?
-Två!
-Vad heter delarna?
- Andredelar.

Sedan vek vi igen.
-Hur många delar har vi nu?
-Fyra!
-Vad heter delarna?
- Fjärdedelar.

Till slut var pappret vikt i sexton lika stora delar. Vad kunde dessa delar kallas då? Jo, sextondelar så klart!

Dags att dokumentera.

Vi vek, pratade, namngav...

... och färglade.

Här har vi en fjärdedel. Två gånger.

Vi tittade också på hur man skriver bråk.

Klipp, klipp, klipp...

... klipp.

Tungan rätt i munnen.

Hoppsan, det blev visst dags för lunch.

tisdag 26 november 2013

Vi återberättar mera

Det här med att återberätta är inte alldeles lätt. Vad gör vi om något är klurigt? Jo, vi tränar mer så klart! Varför lägga så mycket tid på detta då? Att kunna plocka ut det viktigaste ur en text är viktig kunskap. Stödord är en toppenhjälp när man ska återberätta innehållet i en berättelse, en faktatext, en film eller om något man varit med om. 

Ett av kunskapskraven vi arbetar mot i "Ett barn är fött-temat" är att kunna återberätta några berättelser från Bibeln. Uppgiften i Mysiga Mofflan-läxan förra veckan var att träna på att återberätta med hjälp av stödord. Detta arbetar vi vidare med denna vecka med start idag. 

Felix börjar skolan - I simhallen (häftad)
Vi lyssnade till högläsning av "I simhallen", en bok om Felix som går i ettan.

När vi hade "njut-läst" boken en gång gick vi igenom boken igen. Nu lyssnade vi till ett uppslag i taget och bestämde oss för ungefär ett viktigt ord per uppslag som sedan skulle vara till hjälp när vi skulle återberätta innehållet. Vi återberättade tillsammans i gruppen. Detta gick finemang. Tillsammans kan vi allt!

Denna arbetsgång följde vi. Vi kom fram till att den var bra och att vi kunde ha nytta av den hemma när det var dags att göra den nya läxan. Så varsågoda!

Efter arbetet i storgruppen upprepade vi övningen fast i par. Varje par fick läsa en Felixbok och följa arbetsordningen.

Högläsning av hela boken.


Sedan ett uppslag i taget.


'
Vilket ord är viktigast här?

De viktiga orden antecknades.

Sedan tränade vi på att återberätta med hjälp av stödorden.

Till slut återberättade grupperna för varandra. Mycket träning på ett enda pass.

Innan vi avslutade fick vi de nya läsläxorna...

... och klistrade in veckans uppdrag (samma som förra veckans).

Efter all träning hemma och i skolan ska det säkert gå finfint.
Tänk på:

  • bara anteckna viktiga, betydelsebärande ord 
  • inte för många ord 
  • inte för få ord

lördag 23 november 2013

Muntligt och Magiskt

 
 
Alla solar hade tränat på sin muntliga framställning under veckan, både i skolan och hemma. Det var en fröjd att få sitta och njuta när de en efter en (eller två) tog plats framför gruppen och levererade som om de aldrig gjort annat.
Stödorden fanns uppsatta på tavlan ifall vi skulle behöva slå ett öga dit. Inte ofta det behövdes dock.

Gud var besviken på människorna på jorden. De var inte snälla mot varandra.

Noa och hans familj var de enda Gud tyckte levde rätt och riktigt.

Gud bestämde sig för att en stor flodvåg skulle utplåna alla människor och djur. Han ville lära dem en läxa.

Noa och hans familj skulle bli förskonade från denna flodvåg genom att bygga sig en stor ark. I arken skulle det, förutom Noas familj, få plats för en hona och en hane av alla djurarter på jorden.
 
 
Ett otäckt oväder svepte över jordklotet. Det regnade och regnade och regnade...
 
...i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Därefter minskade regnet dag för dag. Maten ombord på arken började ta slut. Noa och hans familj blev oroliga.


Noa lät en duva flyga ut för att se om denna kunde hitta land någonstans. När duvan ganska snart återvände förstod Noa att det fortfarande bara fanns vatten på jordklotet.

Efter en vecka släppte han ut duvan igen. Denna gång kom duvan tillbaka med en olivkvist i näbbet. Noa förstod att vattnet hade börjat sjunka undan då duvan hittat trädtoppar.
När Noa för tredje gången släppte iväg duvan kom den aldrig mer tillbaka. Den hade hittat land!

Efter ytterligare en tid hade vattnet sjunkit undan och marken blev synlig igen. Arken strandade och Gud hälsade Noa och hans familj och alla djuren välkomna ut ur arken.
 
 Gud lovade att aldrig mer utsätta människorna på jorden för något liknande.
 
Som ett bevis på detta satte Gud upp en regnbåge på himlen.

Varje gång människorna såg regnbågen skulle de tänka på Gud och det löfte han gett dem.

Så säkra att de skulle kunna berätta Noas ark i sömnen!