Kämpiga kikärtor - en tekniklektion

Denna vecka avslutar vi tekniktemat. Vi är inne på torn, ett fascinerande ämne. Hemma läser vi om kända torn, skriver faktatexter och ritar. Här i skolan var det idag dags att prova på lite egna konstruktioner. Kunskapskravet vi arbetar mot är att barnen ska kunna genomföra enkla konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar.

Arbetsmaterialet: Cocktailpinnar och kikärtor.

Uppgiften var att konstruera det högsta tornet. Arbetsgången på tavlan.

Det visade sig att vi hade tre svåra prövningar att övervinna. Den svåraste prövningen var kikärtorna. De var liksom mjöliga och gick, lite för lätt, sönder.

Prövning nummer två var konsten att samarbeta. Om jag vill en sak väldigt mycket kanske jag driver den och glömmer bort att lyssna på de andra i min grupp.

Prövning nummer tre var att ta ansvar för uppgiften och gruppens arbete. Bygg är normalt lika med lek och det var i detta fall både en fördel och en nackdel. Fördelen var att jobbet upplevdes som lustfyllt. Härligt! Nackdelen var att för en del så blåste ansvarskänslan ut genom fönstret och uppgiften och gruppmedlemmarna blev lidande. Detta ska vi arbeta vidare med.

"Hur ska vi nu konstruera så att det blir hållbart och högt?"

Engagerat!

Planering.

Ett första försök.

"Kan vi foga ihop dessa kuberna?"

"Håller detta nu då?"

Samarbete.

Kompakta byggnadsverk. Stabila? Ja! Höga? Nej.

Dagens högsta!

En rapport.

Rasrester. Bra försök!

Eftersnack med inbakad reflektion. Många tar med sig ansvarstanken till nästa tillfälle. Egentligen borde vi bygga direkt igen imorgon. Men då ska vi ju...

Titta in på berättelserna i morgon så får ni se!